... idag har jag varit förlovad i nio år med min själsfrände.
Lucia 2009. Jag pluggade på Linneuniversitetet och bodde i en liten rosa stuga tre timmars bilfärd från min hemstad och min man, men på något sett fick vi det att fungera ändå. Så ofta vi bara kunde hälsade vi på hos varandra och det här var en sådan dag. Dagen innan hade min man kört den långa vägen till mig och den här snöiga, kalla dagen stod myskväll på schemat. Med en film i bakgrunden lagade vi tacos och åt, med många tända ljus som lyste upp vintermörkret. Jag lade märke till att han betedde sig lite underligt, han verkade nästan blyg, och det var flera år sedan han var det inför mig. När han sedan fångade min blick med sina vackra bruna ögon och frågade om vi skulle förlova oss blev jag så otroligt lycklig. Du är och kommer alltid vara mitt hem, min trygghet.
Lucia 2018. Mycket har hänt sedan dess. Jag har tagit examen, min man likaså, vi har köpt vårt älskade renoveringsprojekt i vår hemstad och bor här med våra pälsklädda vänner. För lite drygt två år sedan tog vi det stora steget och lovade varandra evig trohet. Nu är vi man och hustru. Genom vått och torrt. Det är helt ofattbart att vi nästa år har varit förlovade i tio år! Men det största av allt som har hänt sedan dess är att vi nu är en liten familj. Vi har fått två underbara barn. Våra älskade flickor, Alicia och Leona. För dem är jag dig evigt tacksam. Du har hjälpt mig igenom så mycket som jag aldrig hade klarat av utan din hand i min. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag gjort detsamma för dig. Men framför allt gör du mig till den lyckligaste tjejen som finns. Jag kan bara hoppas på många år framöver tillsammans med er alla. Jag älskar er!
Idag har jag och tjejerna haft en lugn dag här hemma medan min man var på arbetet. Dagen till ära fick jag en rejäl sovmorgon då tjejerna för ovanlighetens skull sov extra länge, ända till 9:30 för att vara exakt! Såhär utvilad har jag inte varit på länge, det känns riktigt skönt faktiskt. Förmiddagen spenderade vi med att äta tomtegröt och sedan ta ett långt bad tillsammans. Leona var efter det återigen helt slut så medan hon vilade hade jag och storasyster lite egentid där vi tittade ikapp på julkalendern då vi missat ett par avsnitt. Jag måste säga att jag gillar årets julkalender och det känns därmed lite extra kul att följa den tillsammans med Alicia. Vi passade även på att prova hennes luciaklänning då det på eftermiddagen var dags för luciafirande på hennes förskola. Snart kom mannen min hem och överraskade mig med en chokladask till min glädje. Först förstod jag ingenting innan jag till min fasa insåg att jag helt glömt bort vår förlovningsdag!
På eftermiddagen var det dags för att fira lucia på Alicias förskola. Halva släkten var samlade för att se vår vackra lilla lucia sjunga i sin fina klänning. Då det var så kallt ute fick Alicia ha sin overall under klänningen så ni kan ju föreställa er vilken charmig liten Michelin lucia vi hade. Alicia blev blyg då det var så mycket folk och så mycket uppmärksamhet riktad mot henne, så hon satt i en av pedagogernas knä lussandet igenom. Hon som älskar att sjunga vågade bara sjunga med i sina favoritsånger: ”blinka lilla stjärna” och ”i ett hus i skogens slut.” När det var dags för de sångerna kunde hon inte motstå att försiktigt sjunga med. Leona gick först från famn till famn för att sedan sitta på sin pappas axlar en stund för att se lite bättre. Men snart vart hon uttråkad så då tog hon med sig sin pappa på upptäcksfärd på lekplatsen. Alicia var så stolt efteråt det var så kul att se, även om hon verkade tycka att det var för mycket folk där. Men det var snart bortglömt när hon fick pepparkakor att mumsa på och var omgiven av sina favoritpersoner!
Min älskade familj, ni betyder allt för mig! Och Mats, tack för att du står ut med mig år efter år, jag älskar dig av hela mitt hjärta!
