20. Hur jag träffade mitt livs kärlek

Det här är mitt bidrag till #denstorabloggutmaningen som @namnoribebisen och @bolmgren startat. Dagens ämne är: hur jag träffade mannen i mitt liv. Är du med?

Om du hade berättat för mig att jag skulle träffa mitt livs kärlek när jag var endast 16 år gammal hade jag aldrig trott dig. Kan verkligen ett förhållande hålla som börjar i så unga år? Men det är precis vad det har gjort. Jag är så otroligt tacksam att jag fick träffa min själsfrände så tidigt i livet. Vi har gått igenom mycket tillsammans men alltid stannat vid varandras sida, genom vått och torrt. Vad som än kommer att hända.

Våren 2006 gick jag i 9:an, M gick i klassen under mig. Vi hade flera gemensamma vänner och jag var alltid medveten om hans närvaro, som en mal dras till ljuset drogs jag till honom. Men vi vågade nästan aldrig prata med varandra. Båda var lika blyga. Försiktiga hej i skolans korridorer, blickar som möttes lite väl länge, många osagda ord, nyvakna fjärilar i magen. Vi började skriva med varandra på MSN, det blev ett sätt att komma bort från våra blyga fasader och prata på riktigt med varandra, om hopp och drömmar, om allt mellan himmel och jord. En dag vågade M fråga mig om jag ville hyra en film med honom, följa med hem till honom på en filmkväll. Jag blev så otroligt glad, vi hade aldrig tidigare träffats på tumanhand. Jag minns fortfarande hur vi satt knäpptysta bredvid varandra genom hela filmen, men tystnaden sa mer än tusen ord. Våra händer snuddade vid varandra filmen igenom, en elektrisk stöt for igenom mig varje gång det hände.

En helg var det fest hos en av våra gemensamma kompisar. Jag minns tydligt hur M signalerade till mig tvärs genom hela rummet, som var fullt av våra vänner, genom att klappa på platsen bredvid honom i soffan. Hela den kvällen hade vi bara ögon för varandra och framåt natten valde flera av oss att sova över där, vi var säkert runt åtta personer som skulle sova i det lilla, lilla sovrummet. På två madrasser på golvet trängdes vi med tre av våra vänner, det var trångt, varmt och kvavt. Speciellt för honom, som sov i sina jeans den där natten, med mig tätt intill, i hans trygga armar. När alla andra hade somnat runt omkring oss reste han sig upp på sin ena armbåge, hans ansikte så nära mitt, och tittade mig djupt i ögonen. Länge. Luften var så laddad, och hans ögon sa så mycket. Jag kommer aldrig glömma den natten.

Under den vintern/våren kom vi allt närmare varandra. Det skedde gradvis och var så naturligt och självklart, tills det helt enkelt var vi. Jag var hans och han var min. Den 25/3 2006 är officiellt dagen vi valt som vår årsdag, det var dagen för vår första försiktiga kyss, min första kyss någonsin, men egentligen var det långt innan den som vi tillhörde varandra. Mycket har hänt sedan dess. Tio år har passerat med allt vad det innebär. Vi har vuxit upp tillsammans, köpt ett hus och lovat varandra evig trohet. Vi har blivit föräldrar, till vår älskade lilla dotter Alicia. De är de två viktigaste personerna i mitt liv, min lilla familj. Han är min trygghet, min fasta punkt, mitt hem. Hon är mitt allt.




Jennifer <3

Gillar

Kommentarer

eschutz
eschutz,
Åh så fint ! 😍🙈 Jag & Viktor träffades också i 9an han var 16 & jag 15. Galet att man ändå lyckats hålla ihop så länge ! All lycka till er 😘
nouw.com/eschutz
mammashus
mammashus,
Tack! Vad kul! Tack detsamma! 💕
nouw.com/mammashus
KittyNatalie
KittyNatalie,
Så fin historia 🌸☺️
nouw.com/kittynatalie
mammashus
mammashus,
Tack! 🌸😊
nouw.com/mammashus