Alicias namn kom vi överens om redan vid rutinultraljudet, det kändes rätt direkt. Ingen tvekan, vi älskade helt enkelt det namnet, det kändes klassiskt men ändå modernt och ingen vi känner heter så. Leona var lite svårare att namnge, vi velade länge mellan Leona eller Leonora. Snarlika namn men trots det var det svårt att bestämma sig. Tillslut kom vi fram till att Leona kändes lite mer modernt än Leonora, och att det namnet passade lite bättre ihop med Alicia.

Storasystrarna heter som sagt Alicia och Leona så vi ville hitta ett namn som passar ihop med deras namn. Helst skulle det inte heller starta på samma bokstav, då vi haft olika bokstäver på de andra två tyckte vi att vi skulle fortsätta så, annars kanske det ena namnet skulle kännas fel och utanför. Det största problemet den här gången var att vi gillade helt olika namn. Han ogillade mina förslag och jag hans, haha! För mig brann namnen Meja och Mira starkast och för Mats Embla.

Så vad ska lillasyster heta? Efter många om och men hittade vi namnet Saga som vi båda älskar. Så låt oss presentera vår lilla; Saga Vera Rithell! Mellannamnet Vera är en variant av min mammas namn, Veronica, som jag tycker är så fint! Nu kommer Saga alltid bära med sig en del av hennes mormor genom livet, det känns så bra! Nu får vi hoppas att Saga också kommer gilla sitt namn i framtiden!

Det enda negativa med det var förstås att min man inte fick stanna på bb pga. Corona, utan några timmar efter lillasyster föddes och vi fick vårt rum på bb var han tvungen att åka hem igen. Som tur var fick vi en tid för oss själva innan dess att gosa med bebis, äta den underbara ”frukostbrickan” och bara smälta att vi nu är en familj på fem medlemmar. Det var tufft att säga hej då, jag ville verkligen inte att han skulle åka hem men vi hade ju inget val. Natten på bb gick sedan trots det väldigt bra, vi gosade, sov, ammade och bytte blöjor, försökte lära känna varandra, precis som det ska vara såhär i början.

Efter 24 timmar blev vi sedan utskrivna, jag hade redan en hel del mjölk och bebis ammade som om hon alltid hade gjort det. Alla prover och kontroller såg bra ut, det var en sådan lättnad efter all oro i slutet av graviditeten. Min man kom sedan och hämtade oss vid entrén i snöyran, i bilen satt två förväntansfulla storasystrar som längtade efter deras nya syskon. Båda två lös upp av lycka när de äntligen fick se sin nya syster, de kunde inte se nog på henne. Alicia satt och höll i babys hand hela vägen hem sedan, så sött! Vi köpte med oss mat på vägen och sedan försökte vi njuta av att familjen äntligen var komplett.

”Baby” som tjejerna kallar sin lillasyster än så länge hade köpt var sitt paket till dem när vi kom hem, det var var sin ”Ugglis” dräkt från pyamashjältarna som de hade önskat sig länge. Det blev ett stort glädjetjut när de såg vad som gömde sig i paketen och snabbt som attan bytte de om. Efteråt fick de sätta sig i soffan och turas om att hålla i lillasyster. De var båda så otroligt stolta, mitt hjärta svämmade nästan över av kärlek. Att få se alla tre tillsammans för första gången var så stort, helt ofattbart! Som jag älskar er alla! Nu ska vi försöka njuta till max av bebisbubblan!

Igår den 24 januari 2021, hela femton dagar över tiden, kom en liten lillasyster med dunder och brak och tog oss alla med storm! Under natten till söndagen började värkarna lite smått, lagom till igångsättningen som skulle startat söndag morgon pga. överburenhet. Det var en så otroligt mäktig känsla när jag med barnmorskans hjälp själv fick ta emot henne! Lillasyster är än så länge namnlös men är redan så älskad! Nu är vår familj komplett! Det finns två upp över öronen stolta storasystrar här hemma kan jag säga, vilken lycka! Triss i tjejer! Hon vägde in på 3460 gram och 51 centimeter ren kärlek!