Nu sitter jag här igen...

...men den här veckan med ett brustet hjärta.

Att 15 minuter kan vara så långa. Så många tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Förra veckan satt jag här med en liten låga av hopp som brann i mitt hjärta. Som jag bad att värdena skulle ha ökat. Men istället hade de sakta börjat sjunka, och bekräftande därmed att vår lilla inte finns mer.

Det känns tufft att sitta här och vänta. Som jag önskar att det förra provet hade haft ett annat resultat. Men i stället får jag nu önska att värdena nu börjar återgå till det normala, hur svårt det än känns att tänka så. Det är ju inte alls det jag vill egentligen. Men nu vill jag bara att kroppen och själen ska återhämta sig igen.

Jag har börjat fundera på att skriva ner vad som egentligen hände förra veckan. Minnena har redan börjat blekna och bli allt mer förvirrade, men jag känner att jag vill skriva om det när jag fortfarande minns alla detaljer. Jag hoppas att det skulle hjälpa att bearbeta allt som hände och hjälpa mig vidare. Vad tror ni? Kan det hjälpa eller stjälpa? 

Jag kommer alltid bära med dig i mitt hjärta. 


Jennifer <3

Gillar

Kommentarer

eschutz
eschutz,
Älskade du💕
Jag förstår att det är hemskt tufft o jobbigt . Jag kan ju inte helt sätta mig in i hur det känns men jag kan tänka mig .
Jag tror att det hjälper att prata om jobbiga saker som händer här i livet. Det är nog viktigt att få ventilera sig, få prata av sig istället för att hålla det inne & försöka tränga bort allt. Jag lyssnar mer än gärna på din historia ! 💕
nouw.com/eschutz
bolmgren
bolmgren,
❤️❤️❤️
nouw.com/bolmgren
mammashus
mammashus,
❤️❤️❤️
nouw.com/mammashus
Vera
,
❤️❤️😘
mammashus
mammashus,
❤️❤️😘
nouw.com/mammashus