Pappans förväntningar inför förlossningen Vs. Hur det blev

Här kommer pappans tankar och förväntningar inför förlossningen vs. hur det sedan blev när det väl var dags. Även om förlossningen inte riktigt gick hur han, eller hur jag för den delen, hade förväntat oss var det den häftigaste upplevelsen i våra liv. Tänk att vi fick den finaste lilla dottern i hela världen, Alicia.

  1. Förlossningen tog mycket längre tid än pappan hade förväntat sig. Även om han visste att en förlossning kan ta lång tid, så hade han fått för sig att förlossningen skulle ta ungefär 5 timmar. Men förlossningen tog istället hela 56 timmar, något som ingen av oss hade förväntat oss.
  2. Svårt för pappan innan att föreställa sig vad han kunde göra som underlättar för mamman under värkarbetet. Men inte hade han förväntat sig att massera mammans ryggslut i nästan tio timmar. Instinktivt visste han vad jag behövde, om inte annat sa jag det och han ordnade det direkt. Han var stark, lugn och hjälpte mig behålla lugnet förlossningen igenom.
  3. Pappan hade ingen aning om att spellistan med musik hade betydelse. Han spelade upp en av våra favoritlistor på repeat och tänkte inte mer på det... Förrän först en väldigt pinsam skämtlåt spelades upp när barnmorskan var på rummet. Han var den ända som verkade märka det som tur är. (Eller så hade hon ett väldigt bra pokerface.) För det andra spelades Johnny Cash: ring of fire upp under krystningsarbetet, men det var desto roligare.
  4. Pappan fick se mycket mer än han förväntat sig. Vi hade pratat igenom detta innan och kommit överens om att han skulle sitta vid min sida under krystningsarbetet. Och det gjorde han, men trots det såg han allt.
  5. Pappan förväntade sig blod, och så blev det. Som tur är klarar han av att se sådant och kunde hålla sig lugn ändå.
  6. Mammans var psykiskt stark - precis som pappan hade förväntade sig. Men att jag klarade av att hantera smärtan så länge och hålla mig lugn och inte skälla på honom hela tiden, det förvånade till och med honom.
  7. Pappan förväntade sig inte att det skulle vara så svårt att få ut liten. Speciellt med tanke på att vi visste att bebisen var just liten, 27 % mindre än genomsnittet, och trots det så blev det nästan kejsarsnitt då liten satt fast, mamman var utmattad, värkarna var inte som de skulle och liten började bli påverkad av värkarbetet.
  8. Pappan var inte beredd på komplikationer tex. kejsarsnitt/sugklocka. Visst hade han läst om olika komplikationer som kunde inträffa men han trodde inte att det skulle hända oss. När det sedan slutade med sugklocka blev han desto oroligare.
  9. När det väl var dags var pappan mycket oroligare än han förväntat sig. Speciellt när det slutade med sugklocka och han mindes en skräckhistoria med en sugklocka där bebisen inte överlevt. Alla sjuksköterskor och läkare i rummet gjorde inte saken bättre men för mig visade han inte med en min hur orolig han i själva verket var.
  10. Pappan blev så mycket gladare när liten föddes än han ens trodde var möjligt. Svårt att föreställa sig känslan i det ögonblicket när ens bebis kommer ut till världen men det var så mycket större än vad som kan beskrivas i ord. Lättnad blandat med en oändlig kärlek. 


Hela förlossningsberättelsen kan du läsa HÄR.


Jennifer <3

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229