Vecka 15

Den 17 februari 2017.

Idag går jag in i vecka 15, den andra trimestern är äntligen här! Försöker lägga all oro bakom mig nu, det blir lättare för varje dag som går. Det känns lite lugnande att andra trimestern är här och de mest kritiska veckorna är passerade. Jag hoppas kunna andas ut än mer när jag känner av rörelserna och framför allt efter rul, (rutinultraljud) när vi fått se att allt är bra med vår skatt en gång till.

Barnet är ungefär lika stor som en apelsin, öronen har migrerat till sidorna av huvudet och ögonen har nu flyttat sig till framsidan av ansiktet. Dessutom kan din lilla bebis nu vicka på sina fingrar och tår. Barnet är nu ca 10,5-11,5 centimeter lång från huvud till stjärt. Bebisen tränar inför att andas, suga och svälja för att ha de kunskaper som krävs för att överleva utanför livmodern. Trots att barnet tränar hårt så väger det så lite som ca 80 gram. För varje vecka som går, blir fostret mer och mer likt det barn som du föreställt dig i dina drömmar. 35,4 % av graviditeten har nu passerat och det är 181 dagar kvar till beräknad förlossning.

För ett par dagar sedan hände det. Ett litet litet fladder i magen! Fortfarande så pass litet att jag är lite osäker på om jag verkligen kände det jag kände. Gaser i magen och det första fladdret är kusligt lika men jag känner igen känslan från Alicia. Sen dess har det hänt ett par gånger till, jag tror allt att vår lilla gjorde några kullerbyttor där inne! Hoppas så få känna allt mer rörelser där inifrån och lite mer distinkta så att det inte är något tvivel om saken i fortsättningen!

Symptom då? Inte alls speciellt många faktisk, känner mig knappt gravid just nu. Om det inte var för den allt mer runda magen, fladdret i magen ibland och vetskapen av att det växer en liten där inne skulle jag aldrig gissat på det. Den största skillnaden mot graviditeten med Alicia än så länge är tröttheten och molvärken. Jag minns så tydligt hur mycket växtvärk jag hade i början med Alicia när livmodern växte, något som jag knappt märkt av den här gången.

Likaså var tröttheten slående den gången, hela första trimestern var jag så trött med Alicia, kunde knappt hålla ögonen öppna framåt kvällen. Än så länge är jag förskonad från det den här gången. Tröttheten har hittills hållit sig borta. Det är först kanske den senaste veckan som jag känner mig lite tröttare framåt kvällen än normalt, men inget extremt. Jag skulle tro att jag för eller senare kommer få igen det med råge!


Jennifer <3

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229